Ansökningsområden för transkription
Den här artikeln är ett utdrag ur vår e-bok Inspelning, skrivning, analys – guide till att genomföra intervjuer & transkriptioner.
Boken finns som gratis nedladdning : Tareda på allt om transkription & Co nu!
Innehållsförteckning i den här artikeln
- Vad behövs transkriptioner för?
- Transkription inom vetenskap
- Transkription inom marknadsundersökningar
- Transkription i filmproduktion
- Transkriptioner i media och journalistik
- Transkription av tal, möten och föreläsningar
- Transkription för biografier
Vad behövs transkriptioner för?
Tillbaka till innehållsförteckningen
Det finns många sätt och tillfällen att genomföra en intervju idessa dagar. Intervjuer tjänar således formen av presentation,e.B. i tidningar eller som forskningsverktyg inom vetenskap och marknadsundersökningar.
Intervjuer genomförs vanligtvis muntligt och kan ta upp personer, fakta eller åsikter. Med hjälp av ljud- eller bildinspelningsenheter spelas intervjuer in antingen i direktkontakt eller via telefon eller videokonferens.
För vidare bearbetning och / eller analys av intervjuer är transkriptionen, dvs. transkriptionen ett nödvändigt, om än vanligtvis tidskrävande arbetssteg (se även Transkriptionsdefinition) Eftersom transkriptioner kan användas på många sätt och följaktligen andra aspekter är i förgrunden, beror förfarandet på den avsedda användningen.
Intervjuer kan användas på olika sätt, t.B som en form av presentation eller som ett sätt att forska – transkriptionsmetoden beror på ansökan.
Transkribering är särskilt vanliga i samband med intervjuer. Utskrifterna är den skriftliga dokumentationen av vad som har sagts. Å ena sidan fungerar de som ett minneshjälpmedel och utgör å andra sidan arbetsunderlaget för en analys och vidare behandling av de erhållna uppgifterna.
Transkriptioner kan utformas och användas på olika sätt. De har därför ett brett spektrum av tillämpningar,allt från vetenskap, marknadsundersökningar och filmproduktioner till olika medier. Följaktligen finns det mycket olika transkriptionsregler, vars detaljnivå varierar beroende på tillämpnings- och förfarandeomfattningen.
Transkriptioner har många användningsområden – beroende på område och process skiljer sig produktionsinsatsen åt.
Valet av en lämplig transkriptionsmetod beror på vilka aspekter som ska fokuseras. Dessa kan vara innehållsrelaterade, men också språkliga aspekter. Redan innan en intervju görs är det därför tillrådligt att vara medveten om tillämpningsområdet och i synnerhet syftet med de uppgifter som erhållits.
Mottagarna är också viktiga. Detta inkluderar också frågan om hur transkriptionerna ska användas. Behövs de för interna forskningsändamål, såsom marknadsundersökningar eller för offentliga ändamål, såsom tidningar eller filmproduktioner? Beroende på detta kan ytterligare arbetssteg sedan initieras.
Transkriptionsmetoderna skiljer sig inte bara beroende på tillämpningsområde, utan beror också särskilt på syftet med de erhållna uppgifterna.
Transkription inom vetenskap
Tillbaka till innehållsförteckningen
Inom vetenskapen genomförs många intervjuer, särskilt inom kvalitativ forskning. För en efterföljande kodning måste dessa skrivas ned i förväg.
Behovet av transkription skiljer sig föga från det specifika ansökningssyftet,oavsett om det är en kandidatuppsats, magisteruppsats, doktorsavhandling eller ditt eget forskningsprojekt vid ett forskningsinstitut, ett universitet eller en högskola.
För avgångar och/eller studier vid universitet beror valet av transkriptionsförfarande på vetenskaps- och fokusområdet. Avskrifter används ofta inom ekonomi och samhällsvetenskap.
I vissa fall fungerar dessa dock bara som ett forskningsverktyg för att dokumenteraexpert- eller medarbetarutlåtanden om vissa situationer. I analysen/utvärderingen räknas innehållet framför allt och mindre typen av uttalande.
Transkriptioner rekommenderas som ett forskningsverktyg, men framför allt räknas innehållet - i de flesta fall rekommenderas enkla procedurer.
Beroende på syftet med utvärderingen används sedan enkla eller mer komplexa transkriptionsmetoder. Med enkla transkriptionssystem är innehållet i förgrunden, med mer komplexa procedurer beaktas också språkliga aspekter som intonation, högtalaröverlappningar och andra paraverbala aspekter.
Förutom innehållsrelaterade aspekter kan språkliga aspekter också vara i förgrunden. De mer språkliga aspekterna beaktas, desto mer komplext är transkriptionsförfarandet.
Om ingen språklig eller annan språklig aspekt är i förgrunden är det lämpligt att hålla avskriften så enkel som möjligt.
Ytterligare information som inte är relevant för en utvärdering, såsom talhastighet, tonhöjdsprogressioner etc., bör försummas i dessa transkriptioner. Komplexiteten i transkriptionsförfarandena återspeglas i läsbarheten, så att dessa transkriptioner kan verka oläsliga och svåra att få tillgång till utomstående. Genom att fokusera på språkliga aspekter kan dessutom andra aspekter som semantiskt innehåll skjutas in i bakgrunden.
Ju mer komplex transkriptionsprocessen är, desto svårare är det att komma åt och läsa.
Avskrifter från det vetenskapliga området bör återge vad som har sagts så exakt som möjligt. Utjämning, dvs. en justering till förmån för läsbarhet, bör inte göras, eftersom innehållet kan förfalskas på detta sätt.
För avgångar är det också användbart att ha den färdiga transkriptionen kontrollerad av en redigerare för att uppnå högsta möjliga kvalitet på transkriptionen. För detta ändamål abtipper.de det vetenskapliga transkriptionen, där transkripten testas enligt fyrögonsprincipen.
Den färdiga fullständiga transkriptionen infogas sedan i tillägget till avhandlingen i den version som ska skickas in. Om avhandlingen publiceras som bok, e.B. under doktorsavhandlingen, kan de fullständiga avskrifterna ofta avskrivas i den tryckta versionen.
Under vetenskaplig transkription kontrolleras avskriften dessutom av en redaktör - detta rekommenderas för avgångar.
Transkription anses i allmänhet inte vara ett centralt inslag i vetenskaplig forskning. Outsourcing till en tjänsteleverantör är därför också tillåtet för slutliga avgångar, men bör diskuteras med ansvarig handledare i enskilda fall.
Transkriptioner i syfte att analysera vetenskapligt innehåll
Tillbaka till innehållsförteckningen
I innehållsanalysen ligger fokus oftast på vad som faktiskt sades och mindre på "hur", det vill säga med vilken betoning och hastighet det sades. Innehåll från intervjuer inom affärs- och marknadsundersökningar analyseras ofta.
För ren innehålls analys bör avskriften hållas så enkel som möjligt, eftersom ytterligare information, till exempel .B antalet pauser i tal, är irrelevant för det faktiska innehållet. Dessutom rekommenderas att infoga en radnumrering eller tidsstämpel så att transkriptionen kan citeras. Vetenskapliga avbildningar bör också granskas av en föreläsare.
I en ren innehållsanalys bör transkriptionen hållas så enkel som möjligt – dessutom kan radnumrering och tidsstämpling vara användbart.
För vetenskapliga ändamål är det ännu inte tillräckligt med automatisk taligenkänning eller förknippat med en hel del ansträngningar för efterbehandling.
Transkription i syfte att analysera språk
Tillbaka till innehållsförteckningen
De utökade metoderna är särskilt lämpliga för vetenskapliga analyser, där särskilda språkliga fenomen,såsom stamning, men även accenter, ska tas upp. Här ligger fokus inte på innehållet i det som har sagts, utan på hur det uttrycks.
Påsamhällsvetenskapsområdet finns det ofta utökade förfaranden – TIQ-förfarandet är ett alternativ, men mycket komplext.
Ett mycket komplext förfarande är TIQ-förfarandet. Bland annat noteras också överlappningar och intonationer här. Detta förfarande bör dock endast väljas om denna information är absolut nödvändig. Annars hindrar presentationssättet i TIQ och andra komplexa procedurer läsflödet.
Inom lingvistikområdet kan många parametrar ställas in. Transkriptionsprocessens komplexitet beror på forskningsfrågans fokus. I de flesta fall är dock förfarandena inom lingvistiken mycket komplicerade. Fokus för språkliga transkriptioner kan å ena sidan läggas på hur något sägs, det vill säga hur ett uttalande realiseras högt, men också på vad som har sagts (särskilt inom pragmatiskt område). Möjliga forskningsmetoder inom språkliga transkriptioner inkluderar dialektforskning, språkförvärvsforskning, sociolingvisistisk forskning och mycket mer.m.
Transkriptionsförfaranden inom lingvistikområdet är vanligtvis mycket komplexa.
För studier om dialektforskning och språkinlärning kan IPA, dvs. fonetisk transkription, användas, vilket vanligtvis är fallet i ett universitetssammanhang. En nackdel med detta är specialtecken i IPA, som inte finns på något vanligt tangentbord.
För detta ändamål rekommenderas tillägg med vilka specialtecken enkelt kan infogas. Detta är möjligt via följande länk från UCL (University College London):
https://www.phon.ucl.ac.uk/resource/phonetics/
För fonetiska transkriptioner och analyser rekommenderas även det kostnadsfria PROGRAMMET PRAAT. Talsignalen visas i ett spektrogram och som ett svängogram och kan kommenteras på flera nivåer (t.B. på ljud-, ord- eller meningsnivå). Dessutom erbjuder programmet omfattande funktioner, till exempel ett objektfönster där grafiska representationer kan skapas.

Om forskningsmålet är pragmatiskt inriktat är komplexa procedurer som HIAT eller GAT2 lämpliga. Dessa förfaranden presenteras i kapitel 3.3.3. Enkla förfaranden och även språklig utjämning är inte lämpliga på detta område.
HiAT eller GAT2 är lämpliga för pragmatiska eller samhällsvetenskapliga forskningsmål.
Transkription inom marknadsundersökningar
Tillbaka till innehållsförteckningen
Inom marknadsundersökningar genomförs vanligtvis intervjuer för datainsamling. Detta görs ofta i form av enkäter – ofta som en telefonintervju – eller fokusgrupper inom respektive område. Genom att utvärdera insamlade data kan diagnoser och prognoser för framtida marknads- och produktutveckling göras och strategiska och operativa marknadsföringsåtgärder kan också planeras.
Fokus ligger därför främst på innehållsrelaterade aspekter,intresset för marknadsundersökningar ligger trots allt i optimeringen av tjänster och produkter. Därför spelar aspekter som para- och icke-verbal kommunikation av intervjudeltagarna sällan en roll och en transkription enligt enkla regler är vanligtvis tillräcklig. Ofta är uppgifterna strikt konfidentiella, så att människor, platser eller institutioner anonymiseras.
Inom marknadsundersökningar räknas innehållet i intervjuerna framför allt – enkla procedurer passar bäst för detta.
För internationella studier på olika språk är transkription med direkt översättning till ett standardspråk (e.B. tyska eller engelska) lämpligt, så att alla filer är enhetliga och utvärderingsbara.
Transkription i filmproduktion
Tillbaka till innehållsförteckningen
För filmproduktion transkriberas filmer, intervjuer, bildvideor och andra filer – vanligtvis i videoformat. Eftersom utskrifterna ofta är avsedda för allmänheten är det viktigt att utskriften är läsbar och skriven på flytande språk. I detta avseende är en transkription enligt enkla regler lämplig för detta, som kan kompletteras med en utjämning.
Transkriptioner inom filmproduktion är ofta för allmänheten – så god läsbarhet och flytande språk är viktigt.
Transkriptioner görs i filmproduktion av flera skäl. Å ena sidan hjälper de till med screeningen, det vill säga bearbetningen av råvaran, eftersom ointressanta och oplanerade sekvenser kan hittas snabbare och enklare på grundval av avskriften och vid behov skäras.
För detta ändamål är det också användbart att ställa in tidsstämplar för att kunna förstå exakt vem som säger vad vid vilken tidpunkt och med vilka intervall detta händer. Tidsstämplar hjälper därför till att filtrera relevant material.
I utskrifter för filmer bör tidsstämplar sättas för att kunna tilldela högtalarbidragen.
Transkriptioner kan också göras för att skapa undertexter. Dessa tjänar ofta som grund för översättningar till andra språk.
Transkription i media och journalistik
Tillbaka till innehållsförteckningen
Inom medieområdet transkriberas ofta intervjuer och enskilda föreläsningar, .B poddar. De färdiga utskrifterna publiceras på webbplatser eller i tidningar, så innehållet räknas här.
Vanligtvis jämnas sådana transkriptioner dessutom ut för att göra texten läsbar och för att sålla ut innehålls irrelevanta passager. För podcasts,e.B. på YouTube används även transkriptioner för bland annat undertexter. Även här måste tidsstämplar sättas.
Även inom andra delar av media, som podcasts, undertexter och därmed även tidsstämplar är användbara.
Transkription av tal, möten och föreläsningar
Tillbaka till innehållsförteckningen
Tal, möten och föreläsningar kan spelas in och transkriberas under olika förutsättningar och för olika ändamål. I allmänhet finns det några punkter att tänka på:
Å ena sidan förs ibland preliminära diskussioner och efterföljande diskussioner, som inte alltid behöver transkriberas. Före transkribering är det därför lämpligt att överväga vilken del av inspelningen som är relevant för den efterföljande analysen. Å andra sidan bör man komma ihåg att vid möten talar ibland flera talare samtidigt. Detta liknar gruppintervjuer. Olika personer kan också tala på föreläsningar och tal.
Transkriptionsförfarandet bör därför tydligt identifiera talarna och ta hänsyn till talarändringar, eventuellt också överlappningar. I de flesta fall rekommenderas dock ett enkelt förfarande här. Transkriptionerna är då lätta att förstå för alla deltagare eller potentiella läsare.
I tal, möten och föreläsningar finns det ofta flera talare – därför bör talarna tydligt utses och talarbyten markeras.
Transkription för biografier
Tillbaka till innehållsförteckningen
Biografier dokumenterar ett liv eller ett skede i livet. Ofta görs biografier som handlar om kända eller intressanta personligheters liv tillgängliga för allmänheten, så aspekten av läsbarhet spelar en övergripande roll. Det är till och med lämpligt att släta biografin, eftersom stamning eller ordrepetitioner påverkar läsbarheten.
Särskilt när biografier publiceras bör transkriptionerna hållas enkla - endast för karakterisering kan utökade procedurer vara användbara.
Samtidigt kan det vara användbart för en transkription inom biografiområdet i speciella fall att överväga para- och icke-verbal kommunikation. Detta gäller till exempel en exakt karakterisering av personen: Beter sig personen irriterad, dum eller reserverad i vissa situationer?
Beställ din transkription från abtipper.de nu!
Fler frågor och svar
En transkription behövs alltid när innehållet i en ljud- eller videoinspelning behövs för senare analys.
Det kan till exempel vara .B för en samhällsvetenskaplig innehållsanalys eller en språklig analys. Men även inom marknadsundersökningar eller journalistik behövs transkriptioner för vidare utvärdering och användning av det talade ordet.
Den avsevärda ansträngningen med en fullständig transkription av intervjuer leder ibland till frågan om transkribering verkligen är nödvändigt.
För vetenskapliga intervjuer är en fullständig transkription oumbärlig, eftersom detta är det enda sättet att verifiera de källor som används. För andra tillämpningsområden för transkriptioner, t.B. i marknadsundersökningar, kan ett sammanfattande protokoll utan fullständig transkription ibland vara tillräckligt.
I grund och botten skiljer sig transkriptionerna främst när det gäller de transkriptionsregler somanvänds.
En transkription för marknadsundersökningar eller journalistik använder alltid enkla transkriptionsregler. En vetenskaplig transkription använder ibland enkla regler (t.B. för en innehållsanalys) och ibland utökade regler (t.B. för en språklig analys).